Det var tortyr.

Ni kanske är vana vid att sitta nära en kille som råkar vara riktigt het men det är faktiskt inte jag. Så den närmsta timmen bestod endast av ren TORTYR. Jag menar, med nån så brottsligt het som Bartos så går det inte att koncentrera sig på filmen. Speciellt inte om jag råkar luta mig mot honom heller. Om jag bara sneglade en LITEN bit åt höger så kunde jag se hans läppar... Tyvärr blev min väldigt diskreta tjuvtittning avslöjad.

“Du vet, ditt huvud ligger på min axel – det är inte så svårt att förstå vart du kollar.”

Efter det uttalandet tyckte jag det var bäst att koncentrera sig på att andas rätt och att inte titta åt nåt annat håll än tv-skärmen. Dock blev jag avslöjad fyra gånger till med att göra samma sak.

... Okej, sju. (Ingen mobbas. Jag har en stor, stark heting som kan slå ner er, kom ihåg det. Med egyptisk kajalsminkning som ser riktigt skräckinjagande ut. Just det. Akta er.)

Vi var framme vid scenen då Elizabeth och Will precis ska kyssa varandra. Ja, Johnny Depp ÄR hetast, men kysscener i filmer är ändå nåt man måste uppmärksamma som tjej. Speciellt som tjej med enorma frustrationer. Såna har jag bara haft ett par gånger förut då det har varit en lättnad att kunna fantisera om en hångelscen med en snygg bakgrund där man själv är med i. Men det är nog INTE så smart att kolla på i samband med sexuella frustrationer på grund av en kille som sitter bredvid en.

Varför valde jag Pirates of the Caribbean nu igen?

Jo, för att jag är en idiot. Just det.

“Ser det inte mysigt ut?” frågade Bartos alldeles för nära mitt öra. (Bit honom Anja, bit honom!)

“Mjoo...” erkände jag tveksamt. Kysscener ser alltid trevliga ut, fast hellre hade jag velat se en tunghockeymatch mellan Johnny Depp och nån annan. Kanske Orlando Bloom till och med? Two-in-one!

“Vill du prova på?” MEN GAGA.

“Ja, men inte med dig!” påpekade jag så snobbigt som möjligt i hopp om att han inte skulle fatta att min största önskan just då var att brotta ner honom och begå allvarliga sexbrott.

“Synd” medgav han och tog tag i min hand. “Är du sugen på nåt?” JAG VET INTE VAD DU PRATAR OM. VAD PRATAR DU OM? “Värst vad du ser skräckslagen ut då.” Det var nästan så jag kände hur färgen försvann från mitt ansikte. Han hade inte menat nåt SÅNT. Om han skulle ha menat nåt SÅNT skulle han fråga mig om jag var sugen på att GÖRA nåt. Men han frågade bara om jag var sugen på nåt, eller hur Anja?! “Vänta... Tänkte du på—”

“INGENTING.” Men NEJ, flina inte för fan. STYGG BARTOS.

“Säkert” sa han leendes. “Det är därför du håller handen på mitt lår?” OJDÅ. BORT MED DIG, HAND. “... Du vill bara spela svårfångad. Om du håller handen på mitt lår och stiger upp ur sängen med bara behå så MÅSTE du vilja att jag ska bli frestad.”

“NEJ.”

“Jag undrar om du verkligen är oskuld?” Han är en sjuk, mycket SJUK individ. Jag som trodde att det var JAG som var den paranoida men han verkar ju inte vara riktigt klar i skallen själv.

“JAMEN JA!”

“Det finns ett mycket säkert sätt att bevisa det på” försäkrade han och smög ner sin hand så att den hamnade på ett ställe nånstans nedanför naveln som ledde till... Ett annat, mycket mer PRIVAT ställe. (HOSTHOST.) Han hade säkert fortsatt längre ner, innanför mina byxor dessutom, om inte jag med min oexisterande gästfrihet hade bestämt mig för att stoppa honom.

“NU TYCKER JAG” sa jag och tog bort hans hand med min, “ATT VI GÅR OCH ÄTER NÅT.” Han bara log när jag marscherade mot köket med honom i handen. Självgoda, långa, idiotiska, dumma...

“Vad blir det för mat då?” frågade han ungefär precis när vi hade äntrat köket.

“Ehh” svarade jag honom intelligent. Wow, du tänker framåt, Anja. Planering, det är ett av dina expertämnen. Och självklart skulle han tycka jag var extremt rolig och skaka på huvudet och skratta lite.

“Sätt dig ner, jag fixar något” sa han enkelt och började rota i alla våra köksskåp.

“DU?”

“Du kanske inte är villig att acceptera det, men jag är faktiskt bra på andra ställen än i sängen” sa han helt medveten om hur sjukt självsäker han lät.

“Det vet jag faktiskt inget om” snäste jag tillbaka och lutade armbågarna mot bordet.

“Nej, inte än.” Ursäkta MIG? När fråntogs jag rätten att kunna bestämma över mitt eget liv? Huh? HUH? I din sexistiska värld kanske männen regerar, men i MIN värld så är det kvinnostyre och männen behandlas som slavdrivare och packåsnor. (Nej, det räknas faktiskt inte som sexism i min värld. Bara rättvisa.)

“Här” sa han och ställde fram ett glas med saft. “Du får vänta ett litet tag.” Plocka fram, öppna kylskåp. Jag undrade vad han skulle hitta på nu. Men det fick inte han veta att jag gjorde. Så jag höll tyst och drack min saft. “Du” hörde jag Bartos säga mellan klirret från alla skålar han tog fram. “Du är väl rätt säker på att du inte är flata va?” KRAS. Saft över hela golvet. “... Okej, jag fattar.”

“Tror du” började jag, ilsket frustande som en tjur (förmodligen med en äckligt röd färg i ansiktet också) “att JAG skulle kunna vara homosexuell?!” Jag väntade tålmodigt på att få mitt svar då han städade upp från golvet.

“Varför inte?” gav han som svar med ett ryck på axlarna. Ett SVAR förresten. Det var inte ett svar. Det var en till fråga. Den idioten hade nerv att svara på min fråga med en fråga. Vem gör sånt egentligen?! IDIOT!

“TA UPP DE JÄVLA GLASBITARNA NU BARA!” Han suckade ljudligt och fortsatte sin städning, plockade upp glasbitarna.

“Ja, ja. Förlåt då. Jag tänkte bara att du verkar inte så generös vad gäller mig och då finns möjligheten—”

“Bara för att jag inte horar ut mig till dig så betyder det inte att jag inte gillar killar! Du överskattar dig själv!” Plötsligt så kände jag en hand på insidan av ena låret. Och nej, ni är inte de enda som undrar; vad FAN hade den att göra där?!

“Jaså det tycker du?”

“Rör mig inte där!” Lyssnade han? Neeeeej. Det klart att han inte gjorde. Snarare tvärtom. Och ni alla vet precis som jag vad man kallar folk som inte gör som man säger. “PERVO!!” ... Okej kanske inte riktigt men ungefär. “JAG TYCKER” sa jag och inledde en brottningsmatch mellan min och hans hand. “ATT VI HAR ÄTIT KLART.” Hans hand gav

upp.

“Men Anja—” JAHA SÅ NU BEHANDLAR DU MIG SOM EN TREÅRING ÄR DU PEDOFIL, VA?! “—vi har ju inte ens börjat äta.” ... Heh. Okej ett-noll till honom men jag ger ändå inte upp. “Jag ska göra mat åt dig.” ... Sen gick han till kylskåpet igen.

Ärligt.

... Nej, han gjorde det faktiskt.

SERIÖST, SLUTA LETA EFTER EN BEKÄNNELSE!

Pervon.